Jag kan inte föreställa mig att vara offline nuförtiden – vi är alla online, hela tiden. Jag spelar tv-spel med mina vänner, loggar in på https://galenibonuskoder.se/ eller Facebook och läser nyheterna. Naturligtvis läste jag nyheterna – du vet redan det här om mig. Men den här saken har fascinerat mig – förmågan att läsa nyheter på nätet – och jag bestämde mig för att prata mer om det på den här bloggen. Så låt oss börja… Vad är online-journalistik?
Kalla det nätjournalistik, digital journalistik eller online-journalistik. Oavsett benämning kan det finnas anledning att rita upp en liten karta över vad som faktiskt ryms inom ramarna för den typ av journalistik som primärt sker online. Om man som jag vill lyfta frågan om nyhetsvärdering, nyhetsrapportering och filterbubblor online är det viktigt att veta vad man menar när man pratar om online-journalistik eller nätjournalistik.
I en vid bemärkelse är i princip all typ av journalistisk rapportering som publiceras online att räkna som nätjournalistik. Det finns egentligen ingen vedertagen definition av vad som skiljer nätjournalistik från traditionell journalistik, och i stort sett kan samma text publicerad på två sätt (t.ex. tryckt i en papperstidning och upplagd på samma tidnings webbplats) ses både som nätjournalistik och traditionell journalistik.
Ändå har nog de flesta av oss att journalistiken i traditionell tryckt press (och tablåsänd TV och radio) skiljer sig något från den stora helhet av nyheter och opinionsartiklar som strömmar emot oss online. Jag skulle vilja påstå att för många i de äldre generationerna upplevs traditionella mediekanaler som mer pålitliga än de nyhetsförmedlare som enbart är aktiva online. Om det är en motiverad uppfattning eller ej är en ganska stor fråga, som vi kan få anledning att återkomma till här på bloggen. Men för nu ska vi fokusera på online-journalistik.
All journalistik som publiceras online är nätjournalistik
Som sagt går det alltså inte att definiera nätjournalistik på något annat sätt än att all journalistik som publiceras online tillhör denna kategori. Det innebär att alla texter du läser på nätet som är skrivna med en journalistisk ambition är nätjournalistik. Det kan handla om nyhetsartiklar på stora sajter som Aftonbladet och Dagens Nyheter, liksom skvallerartiklar på nyheter24 eller någon liknande sajt. Det kan också i viss mån handla om texter som faller in under kategorin opinion och debatt.
Så vad är då journalistisk ambition? Jo, det kan sägas handla om att vilja skildra verkligheten i skriven, illustrerad eller filmad form. Skönlitterära verk är med andra ord inte journalistik, även när de är baserade på verkliga händelser. För att en text ska räknas som journalistisk krävs att den hela tiden förhåller sig till vad som faktiskt hänt, eller vad som faktiskt sagts om en händelse. Generellt brukar god journalistik förhålla sig neutralt när det kommer till att till exempel rapportera nyhetshändelser, och beskriva händelsen utan att färga den av egna åsikter.
Allt är inte journalistik online
Det som jag tycker blir lite klurigt när det kommer till att förhålla sig till den enorma mängd texter som finns online, är att saker kan framstå som journalistiska men egentligen inte vara det. Det är nämligen fritt fram för var och en att skriva text på internet, och många gör också det – helt utan någon journalistisk bakgrund eller koll på vad som anses vara god journalistisk sed. Ibland är det lätt att se skillnad, som när till exempel en influencer skriver ett affekterat blogginlägg om något som hänt. Det är självklart inte journalistik. (Däremot är det inte fel av influencern i fråga att publicera det – alla har som sagt rätt att uttrycka sig på internet.)
Andra gånger är det svårare. Vissa sajter på internet ser ut att tillhöra seriösa nyhetsförmedlare, men publicerar i själva verket närmast fiktiva artiklar utan verklighetsförankring (eller artiklar som är djupt färgade av skribentens åsikter). Här kommer det magiska ordet “källkritik” in i bilden. När du läser texter på nätet bör du alltid ställa frågan: Vem har skrivit det här? Och varför? En generell regel är att om det inte finns en tydlig avsändare till texten, eller om avsändaren uppenbart inte är journalist, så är det inte journalistik du tar del av.
